.

Han ville att jag skulle skriva om honom, om oss. Om hur jag har det. Det är svårt att skriva om, varför vet jag inte egentligen. Kanske för att jag tycker att det är lite privat, har varit lite småhemligt ett tag, iaf från min sida. Från hans med tror jag. Eller så har jag bara inbillat mig det, haha. Men jag har nog hållit tyst om det för andra. För att inte såra, för att inte verka dum. Det kanske är liiiite dumt av mig att ge mej på denna karusellen igen, och jag vet att det finns några som tycker det, men det struntar jag i. Jag vet bäst själv. Jag vet att han är den bästa jag kan ha just nu. Min ta-ut-alla-blää-tankar-på-bloggen (den hemliga:-p) har jag inte skrivit i på ett tag nu. Kollade i den nu. Skrev flera gånger om dagen i den ett tag (var rädd att den skulle hamna på mest-aktiva-bloggare-listan så att nån jag kände skulle hitta den:-P). Sen blev det mer och mer sällan och nu har det gått mer än en vecka sen jag skrev i den senast. Och det säger en del ju. Jag har inte haft blä-tankar på länge. Iofs beror det bara inte på honom. Allt blir inte magiskt bra bara för att han vill vara med mig. Men det är klart, det gör mycket att han vill det. Jag får min bästa kompis tillbaka. Av någon skum anledning kan jag inte vara mig själv när han inte vill vara med mig.

Det låter verkligen jättekorkat, men när vi är med varandra och funkar bra så känns det som det är så det ska vara. Vi ska inte vara ifrån varandra. Just nu är vi bra, jättebra faktiskt. Just nu funkar allt klockrent känns det som. Var så ledsen att S skulle komma hem i går (i fredags). Tyckte det hade varit bättre om han hade väntat ett par dagar till. På måndag är det B's dödsdag, vilket känns blä. Så jag tänkte att om S hade kommit hem på tisdag istället så hade det blivit  symboliskt nästan.  R skulle hjälpa mig  gå igenom detta svåra, första år och allt annat som hänt detta. Det var det som var meningen. Sen hade vi kunnat avsluta allting då, och det hade känts ledsamt, men på något sätt okej ändå. Så allting rasade när S skulle komma hem på fredag, kändes så dumt, bara några dagar till så.. Men nu blir det tidigast på tisdag som han kommer. Och då känns det okej. Sen får det gå som det går.

Som sagt. Funkar bra nu med oss, tror inte vi haft det så bra innan. Känns konstigt, vet inte vad som förändrats egentligen. Har svårt att tro att allt har blivit så bra bara för att jag slutat vara rädd. Egentligen så struntar jag i varför. Är bara glad att det blivit så pass bra mellan oss. Blir alldeles snurrig av att vara med honom. Snurrig på ett bra sätt. Vi är så snälla mot varandra nu. Vi har det helt underbart. Inga bråk alls, inga tjafs. Bara bra saker. Kan inte ens minnas när vi bråkade sist. Jag har haft min bra och minda mindre bra dagar, då jag blev ledsen för saker som handlade om oss.  Var nere i en svacka var tredje-fjärde dag, men dom har slutat komma nu. Mår bra när jag är med honom. Hans namn på msn skvallrar om att  han tycker om mej och vill vara med mig och just det betyder jättemycket.

Nu är klockan mycket, ska försöka sova alldeles strax. Hoppas du blev nöjd med vad jag har skrivit, haha. Älskar dig.