.

Nu ska jag försöka skriva om allting, så att jag kanske kan somna sen, eller så struntar jag i att sova, fast jag vill sova med honom ju, så jag ska åtminstone försöka att somna.

Var hos pappa, det var fruktansvärt, hade jag då bara vetat vad som skulle hända hade jag njutit av det. Då hade jag fortfarande en bästa vän som var snäll mot mig. Typ. Någon jag kan springa och gömma mej hos när allting går fel. Jag vet att det finns andra jag kan gömma mej hos, och det är jag jätteglad för. Men han är tryggast, han har funnits vid min sida så länge jag kan minnas, fast vi i själva verket inte ens känt varandra ett år. Han har varit med mej när jag haft det som svårast, han vet allt.

And here we go, unblockade honom..

Dumt gjort kanske, för dom senaste dagarna..jag vet inte...

Det han gjorde är oförlåtligt. Nånting som jag sagt till honom, endast till honom vet nu någon annan. Han förstår nu att jag inte vill prata med honom mera, det gör det så mycket värre, han vet själv att han har ställt till det rejält. Han har inte bara gjort mig ledsen. Om denna känslan inte försvinner, denna känslan av...jag vet inte vad. Känner mej så utlämnad, liten och jag skäms. (jaja, jag vet att jag inte ska det, men det gör jag). Om det inte försinner så har han kanske förstört något fint. Min och Rilles relation. Jag vill inte det.

Blockad igen.

Nu ska jag försöka sova. Krypa ner under täcket till honom och försöka glömma allting.