resten av dagen
Här kommer andra halvan av dagen:
Linas mamma kom hit. Sa hejdå till Ravn. Tog ut han ur buren. Nästan iaf. Han hoppade upp i matskålen och jag flyttade över hela matskålen till transportburen. Ville inte röra den stora, röda, läskiga saken som hängde ut ur munnen på honom. La in lite toalettpapper som han grävde ner sej i med en gång. Och sen ner i en väska som jag stängde lite halvt om halvt, sen gick jag till bussen. Blev lite krångligt. Jessi skulle hoppa på bussen på dalaplan, men jag råkade ta en buss för tidigt (var rastlös hemma och ville bara få det avklarat...så kan det gå) men hon kom efter en stund, sen väntade vi på nästa buss. Bussen kom, vi åkte. Förbi stadion (snyft), hoppade av på en hållplats som verkade lämplig. Jag hade bara sådär koll på var vetrinären skulle ligga. Irrade omkring ett tag, gick lite vilse. Jag blev irriterad, hade ingen klocka med mej. Men vi hittade dit till slut efter många om och men.
Var lite läskigt där nere. En liten källarlokal. Låg en katt på ett bord. Trodde först den var död, men sen såg jag att h*n andades, magen rörde sej upp och ner. Var nog nedsövd eller något. Vetrinären berättade hur det skulle gå till och frågade mej om jag var säker på att jag ville göra det. Jo, det var jag. Sen bad han mej plocka upp honom och lägga han i en annan låda. Så jag var tvungen till att lyfta upp honom ändå. Men det gick bra. Den röda grejen var inte så läskig trots allt.
Jag har ingen koll på hur man vanligtvis söver hamstrar. För först skulle han tydligen sövas, sen skulle han få sprutan. Hursomhelst, han blev sövd med eter. Låg en pappersbit dränkt i eter i den lilla lådan som han blev nerstoppad i. Genomskinlig platslåda som jag fick sitta och hålla i. Vetrinären sa det skulle ta fem minuter innan han sövdes. Kände hur han tassade omkring i lådan. Vibrerade mot mina knä. Tittade på honom dom första sekunderna bara. Sen stirrade jag in i väggen, tittade på alla bilder av glada hundar som hängde där. Efter en halv minut sa Jessi till mig att inte titta på honom. Jag tittade såklart, såg han bara snabbt, sen vände jag blicken upp mot hundbilderna igen. "Han ligger på rygg nu", sa hon. Jag tittade igen på honom och han låg på rygg precis som hon sa. Då började han röra sej igen litegrann och jag vände åter blicken upp mot hundbilderna. Kände vibrationerna av tassarna. Sen slutade dom. Tittade på honom igen och han låg stilla. Inte på rygg denna gången. Med huvudet på eterpappret. Såg ut som han låg på en kudde. Ena baktassen upp i luften, den rörde sej lite. Såg ut som den dunkande.
Vetrinären kom och kollade till honom. Tassen dunkade fortfarande, fast lite mer stilla nu. Han sa att han kunde få sprutan. Hade gått två minuter sen vi la honom i eterlådan. Han tog upp honom och gick iväg med honom till ett bord där han fick sin spruta. Sen lyssnade han på hjärtat (!?). Han tog upp ett stetoskop och lyssnade. Sa att han var borta nu. Sen frågade han om han fick sticka hål på den röda grejen. Jag sa att det var okej. Han stack (han var på andra sidan rummet då, så jag såg inget). Han sa att det inte gick hål på den, att det var en tumör. Och att det var den största tumör han nånsin sett på en hamster. Sen tog han hamstern till mej och visade mej tumören i close-up. Petade upp munnen och visade var den växte ifrån. (tandköttet). Bläää. Sen la han hamstern i transportburen på en bit papper. Jag betalade, småpratade lite med honom och vi gick.
Ösregnade när vi kom ut. Hade bara varit där inne högst fem minuter och då var det okej väder, men nu öste det ner. Suck. Bestämde oss för att begrava honom i Pildammarna. Gick dit i regnet, hittade en trevlig plats vid ett träd, men det gick inte att gräva där för rötterna. Hittade en annan plats. Grävde ett djupt hål. Regnade som fan. La ner honom i hålet, han var fortfarande varm och hade inte hunnit bli så stel än. La en massa jord över. Tittade lite på jordhhögen. Då tändes stenarna. Precis där vi begravde honom finns det ett par stenar i plast. Fyra stycken, dom lyser rött på kvällen. Och just då tändes dom. Vi tyckte det var lite coolt att dom började lysa precis när vi var klara. Gick ut från parken, då slutade det att regna (snöade också förresten). Tog bussen hem.
Hm. Det blev mycket text. Men, men. Nu är han i hamsterhimlen och käkar gurka. (och dricker tequila, enligt Jessi iaf:-p)
Linas mamma kom hit. Sa hejdå till Ravn. Tog ut han ur buren. Nästan iaf. Han hoppade upp i matskålen och jag flyttade över hela matskålen till transportburen. Ville inte röra den stora, röda, läskiga saken som hängde ut ur munnen på honom. La in lite toalettpapper som han grävde ner sej i med en gång. Och sen ner i en väska som jag stängde lite halvt om halvt, sen gick jag till bussen. Blev lite krångligt. Jessi skulle hoppa på bussen på dalaplan, men jag råkade ta en buss för tidigt (var rastlös hemma och ville bara få det avklarat...så kan det gå) men hon kom efter en stund, sen väntade vi på nästa buss. Bussen kom, vi åkte. Förbi stadion (snyft), hoppade av på en hållplats som verkade lämplig. Jag hade bara sådär koll på var vetrinären skulle ligga. Irrade omkring ett tag, gick lite vilse. Jag blev irriterad, hade ingen klocka med mej. Men vi hittade dit till slut efter många om och men.
Var lite läskigt där nere. En liten källarlokal. Låg en katt på ett bord. Trodde först den var död, men sen såg jag att h*n andades, magen rörde sej upp och ner. Var nog nedsövd eller något. Vetrinären berättade hur det skulle gå till och frågade mej om jag var säker på att jag ville göra det. Jo, det var jag. Sen bad han mej plocka upp honom och lägga han i en annan låda. Så jag var tvungen till att lyfta upp honom ändå. Men det gick bra. Den röda grejen var inte så läskig trots allt.
Jag har ingen koll på hur man vanligtvis söver hamstrar. För först skulle han tydligen sövas, sen skulle han få sprutan. Hursomhelst, han blev sövd med eter. Låg en pappersbit dränkt i eter i den lilla lådan som han blev nerstoppad i. Genomskinlig platslåda som jag fick sitta och hålla i. Vetrinären sa det skulle ta fem minuter innan han sövdes. Kände hur han tassade omkring i lådan. Vibrerade mot mina knä. Tittade på honom dom första sekunderna bara. Sen stirrade jag in i väggen, tittade på alla bilder av glada hundar som hängde där. Efter en halv minut sa Jessi till mig att inte titta på honom. Jag tittade såklart, såg han bara snabbt, sen vände jag blicken upp mot hundbilderna igen. "Han ligger på rygg nu", sa hon. Jag tittade igen på honom och han låg på rygg precis som hon sa. Då började han röra sej igen litegrann och jag vände åter blicken upp mot hundbilderna. Kände vibrationerna av tassarna. Sen slutade dom. Tittade på honom igen och han låg stilla. Inte på rygg denna gången. Med huvudet på eterpappret. Såg ut som han låg på en kudde. Ena baktassen upp i luften, den rörde sej lite. Såg ut som den dunkande.
Vetrinären kom och kollade till honom. Tassen dunkade fortfarande, fast lite mer stilla nu. Han sa att han kunde få sprutan. Hade gått två minuter sen vi la honom i eterlådan. Han tog upp honom och gick iväg med honom till ett bord där han fick sin spruta. Sen lyssnade han på hjärtat (!?). Han tog upp ett stetoskop och lyssnade. Sa att han var borta nu. Sen frågade han om han fick sticka hål på den röda grejen. Jag sa att det var okej. Han stack (han var på andra sidan rummet då, så jag såg inget). Han sa att det inte gick hål på den, att det var en tumör. Och att det var den största tumör han nånsin sett på en hamster. Sen tog han hamstern till mej och visade mej tumören i close-up. Petade upp munnen och visade var den växte ifrån. (tandköttet). Bläää. Sen la han hamstern i transportburen på en bit papper. Jag betalade, småpratade lite med honom och vi gick.
Ösregnade när vi kom ut. Hade bara varit där inne högst fem minuter och då var det okej väder, men nu öste det ner. Suck. Bestämde oss för att begrava honom i Pildammarna. Gick dit i regnet, hittade en trevlig plats vid ett träd, men det gick inte att gräva där för rötterna. Hittade en annan plats. Grävde ett djupt hål. Regnade som fan. La ner honom i hålet, han var fortfarande varm och hade inte hunnit bli så stel än. La en massa jord över. Tittade lite på jordhhögen. Då tändes stenarna. Precis där vi begravde honom finns det ett par stenar i plast. Fyra stycken, dom lyser rött på kvällen. Och just då tändes dom. Vi tyckte det var lite coolt att dom började lysa precis när vi var klara. Gick ut från parken, då slutade det att regna (snöade också förresten). Tog bussen hem.
Hm. Det blev mycket text. Men, men. Nu är han i hamsterhimlen och käkar gurka. (och dricker tequila, enligt Jessi iaf:-p)
Kommentarer
Postat av: Cykelhjälmen
Ah, nu förstår jag Pildammsparken ... det är ett ett mycket fint ställe för en liten hamster *tröstekram*
Trackback