halvspontant maraton i ösregn

Mitt internet började trassla innan inatt, nångång efter tolvtiden tror jag. Tog inte lång tid förrän jag fick panik, vill verkligen, verkligen inte vara ensam på natten. Startade om datorn, drog ut och satte in sladdar hur många gånger som helst, ringde kunstjänst vars telefonsvarare sa att det var tillfälliga störningar hos dom vars riktnummer börjar på 01, 02 och 05. Mitt börjar på 04 men tydligen var det störningar hos mig också :-(

Efter ett tag kom jag på att jag nog hade ett par kronor kvar på min mobil så jag kunde smsa Ravn, sagt och gjort. Laddade mobilen och smsade honom. Vid det här laget var jag way beyond panikslagen. Något själdestruktiv var jag också :-/

Jag lyckades så småningom lugna ner mig litegrann tills jag får ett sms som bara kan betyda en sak. Kommunikationsfel IGEN mellan Danne och Ravn!! Hur lyckas vi?? Jag får panik igen och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till, på något sätt måste jag förhindra en eventuell katastrof.

Sen får jag "världens bästa idé", som senare ska visa sig inte vara så himla bra trots allt. Jag tänker att jag ska ge mig ut och hitta en affär som är öppen och som säljer värdebevis till mobilen. Strååålande idé, att jag inte tänkte på det innan. (innan = då när det fortfarande fanns en del affärer i närheten som hade öppet). Molly är vaken så det är bara att klä på henne, jag själv brydde mig inte ens om att ta på mig en jacka. Ner med henne i vagnen och så ut, märker att det ösregnar, men jag struntar i det, jag har ju en katastrof att förhindra.

Första stället som slår mig som kanske har öppet nu och som säljer värdebevis är ett dygnetrunt-öppet internetcafé. Springer dit, men det är stängt. Då får jag ett sms av Ravn. "vet du om att du är inloggad nu? Kom hit!". Eeeeeh wtf, tänker jag. Sen blir jag förvirrad, det ligger en dygnetrunt-öppen kiosk tio minuter bort, mitt hem ligger ungefär 25 minuter bort i motsatt riktning. Vad ska jag välja? Såklart att jag väljer kiosken, då är jag garanterad kontakt med Ravn om en liten stund. Kiosken är öppen och jag blir sååå glad. Äntligen liksom :D. En ung kille jobbar i kiosken.

"Ett comviq 100krs-bevid, tack", säger jag
"ööhm, jag har inte kunnat öppna lådan dom ligger i på hela kvällen", svarar han.
"Ehhehhhee", mumlar jag och tittar på honom med desperata ögon.
"Men jag kan försöka igen", säger han. (Han la nog märke till min desperation)
Han går genom en dörr så jag ser honom inte riktigt. Spännande värre. Han kommer tillbaka skakandes på huvudet.
Jag frågar honom om han vet något som är öppet i närheten som säljer värdebevis, ända stället han kommer på är vid Gustav Adolfs Torg på Statoil. Det finns inte ens Statoil där!! Men jag säger inget, tackar och går iväg istället.

Börjar gå hemåt, sakta, orkar inte gå fort, har sprungit runt som en galning. Det har slutat regna, hittar en stor glaskula med bubblor i på vägen hem, plockar upp den och bestämmer mig för att det ska bli min lyckokula, från och med nu ska all otur sluta.

Kom hem för en halvtimme sen nu ungefär, ingen är vaken på msn, jag missade alla, men det gör inte så mycket, nu är jag så slut i hela kroppen att jag kommer somna i samma ögonblick som mitt huvud landar på kudden. Och katastofen inträffade aldrig :-)

Godmorgon :-) /daniel

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0